Gravidbloggen

Jag är så täppt i näsan att jag inte vet vad jag ska ta mig till!

Så nu blir det en promenad till apoteket som ligger typ på andra sidan sumpan.... helt sjukt långt bort alltså.
Men jag kanske tröstar mig med en glass på vägen. Det kan jag väl få? Är sugen på en mjukglass med lakritsströssel, mmmm...

Jag kan inte riktigt förstå att jag har gått in i v 37 nu! Snart, om inte alltför många veckor kommer vi ha en liten bebis att snusa på hemma. Helt sjukt ju! Och jag är sååååå nyfiken på hur storasyster kommer ta emot lillasyster.Tänk att man snart har två gosungar... tvåbarnsmamma. Wow!

Nä, usch, gå och handla nässpray nu!

Sedan förra veckan har jag från och till haft något jag misstänker kan vara förvärkar. Det kommer som små kramper som sitter i magen, strålar ner mellan benen och håller i sig några sekunder i taget innan de försvinner. Fast det känns inte som de värkar jag hade sist det begav sig, då satt det mer i ryggen där jag vanligtvis brukar känna av mensvärk.

Ja ja, om det är förvärkar eller inte lär väl visa sig... än så länge är det iallafall inte direkt smärtsamt, mer obehagligt.

Min stora craving den här graviditeten måste nog vara glass.
De senaste månaderna har jag hunnit testa så många glassorter att jag skulle kunna starta en glassblogg.
Ben & Jerrys Cookie dough var lite av en besvikelse, jag kanske hade för höga förväntningar men den kändes lite för mäktig för mig. Glassen måste vara tillräckligt krämig, gärna serveras lite halvsmält och får absolut inte kännas isig!
Vienettas original är en höjdare som smälter lagom fort i munnen. Annars gillar jag också Sias Mangosorbet och så favoriten Texas pecan.

Fast på senaste tiden har jag fallit pladask för lakritspuckens återkomst. Det är något med kombinationen lakrits och vanilj som bara får det att rinna till i munnen. Tack GB!

Usch vad jag gnäller, men just nu känns det inte så roligt.
Kanske är det för att jag sover dåligt som jag är så grinig?
Att hitta en bekväm sovställning är sjukt svårt. Ligga på rygg går inte för då får jag ingen luft och jag gillar egentligen inte att ligga på sidan så det blir en massa bökande och vridande i sängen innan jag lyckas somna... för att vakna ett par timmar senare eftersom jag måste gå på toaletten.
Sen är proceduren igång igen. Och när jag väl lyckas somna drömmer jag mardrömmar.

Jag är andfådd på dagen också, känns som om magen trycker ihop mina lungor så att jag knappt får luft, undrar om det är därför jag gäspar hela tiden eller om det beror på sömnbristen?

Kan inte tiden gå lite snabbare? Jag vill ju träffa ärtan på utsidan ju!

Ärtan goes mad?

Just nu har jag skitont i ryggen! och inte i korsryggen där det vore naturligt att få ont när man är gravid utan ganska långt upp.
Det känns som om det sitter ett hårt band från revbenen upp över axlarna och ut i nacken. Och jag vet inte var jag ska ta mig till! Det enda som skulle kunna hjälpa är väl att ligga ner men det finns ju ingenstans att lägga sig på jobbet. Det kan väl inte vara mina dåliga bh:ar som orsakar all denna smärta. usch... nu vill jag bara gå och sova :(.

Igår kände jag tre distinkta puffar på högra sidan av magen en bit under naveln. Det kändes inte som tarmrörelser... men jag vet inte jag. Kan det ha varit ärtan som puffade mig från insidan?

Hurra! Mina finnar har försvunnit, liksom mitt feta hår och den där oändliga tröttheten....
Kanske kan jag få bli lite sådär gravidsnygg nu?

Trots nästäppan från helvetet, sömnproblem (eftersom jag inte kan andas genom min svullna näsa) och allmän yrsel så känner jag mig piggare, snyggare och starkare än jag gjort de senaste tre månaderna ungefär.

Jag jobbar hemma idag också, vill inte riskera fler svimningsattacker och yrselanfall (tror det beror på förkylningen) så idag blir det kanske en liten promenad till simhallen för lite simning och sauna. Det har jag förtjänat ;).

...men det hade det visst inte. Eller så har jag drabbats av kräksjukan.
På tåget in till jobbet började jag kallsvettas och frukosten åkte hiss i strupen på mig och inte blev det bättre av att folk luktade gamla cigaretter och tantparfym.
Väl framme på centralen fick jag kasta mig av tåget, springa ner till toaletterna på centralen, tränga mig förbi kön med dumma turister som skulle växla pengar till toaletten och kasta mig in i närmaste bås och kräkas.
Ingen höjdare.
Men jag hoppas att det inte är kräksjuka utan bara vanligt graviditetsillamående.

En finne på hakan och en på kinden. Känner mig allt annat än fräsch just nu...

Ännu en vecka avklarad och nu är jag inne i vecka 9. Jag tar det som det kommer och orkar inte tänka för långt framåt. Kollar automatiskt efter blod varje gång jag varit på toaletten och blir glad (men trött) när illamåendet gör sig påmint, fast jag har inte kräkts nån mer gång.
Jag känner mig som mest gravid på kvällarna när jag alltid somnar i soffan. Att se tv-program efter klockan 21 är en omöjlighet. Inte ens Greys anatomy klarade jag av att hålla mig vaken till. Det blir nog skönt när tröttheten avtar. Gör den det? Jag orkar inte känna mig såhär apatisk och energilös i 9 månader, det går inte.

faktum är att jag inte orkar göra så mycket alls just nu. Men idag ska jag jobba på underbara barn-mässan så det är väl bara att bita ihop?
Är hungrig/illamående (fast inte så att jag kräks) yr och darrig i benen, ofta känns det som om jag ska svimma. Och så den otroliga tröttheten. Kan veckorna gå lite fortare, det här stadiet är ingen höjdare...

Varannan dag mår jag illa och varannan dag bra. Jga vet inte riktigt vad som är värst: att kräkas och känna mig som om jag dragit i min en äcklig tetravinare dan innan eller må som en prins och oroa mig för att ärtan skvalpar omkring död där inne i mig. Hmmm, imorgon kanske jag mår dåligt igen?

Idag fick jag ett bevis på att jag ialafall är en smula hormonpåverkad. jag har gråtit inte mindre än tre gånger, utan någon egentlig anledning. Så nu känns det lite bättre. Jag orkar inte gå och oroa mig, risken att ärtan i magen försvinner blir varken mindre eller större för att jag oroar mig.
Nu ska jag fundera ut hur jag ska ha råd med en Bugaboo till sommaren ha ha

Eller är det min kaffeabstinens som får mig att känna mig som en urvriden disktrasa?
Tiden går såååå långsamt. jag hade jobbat klart redan vid fyra och suttit och gäspat sen lunch. Aaaah! Jag behöver energi. Sömn. Mat!

Varje dag utan mens är en bra dag. Fast å andra sidan blir jag glad om jag får mens så jag vet att kroppen fungerar som den ska. Jag vet, det är sjukt schizofrent.
Nu är det snart 5 veckor sedan missfallet och den senaste veckan har jag haft följande "symptom":
* ont i magen
* gasig i magen
* illamående (igår morse)
* yrsel

Och tre negativa graviditetstest. Eh.... jag borde slappna av va??

Jag fattar inte hur jag kan vara så trött. Men eftersom det är min lediga dag idag tänker jag ta mig en tupplur innan jag sätter igång med städningen *blä*

Förutom tröttheten är allt toppen! Eller nej förresten, jag har mer finnar än när jag var 15 *urk*

Jag antar att allt är relativt men jag tycker att min mage är en ballong! Jag är ganska bra på att dölja det med kläder men såhär ser den ut. På morgonen är den som tur är mindre... men jag behöver bara äta frukost så säger det *poff*



Jag antar att det är sant som de säger att magen blir stor snabbare med andra barnet för förra gången syntes det ingenting innan v 12. Eller så äter jag för mycket...

Nu börjar de poppa upp. De där konstiga graviddrömmarna.
När jag väntade dottern drömde jag bland annat att jag födde tvillingar och att jag inte alls var gravid utan hade en stor cancersvulst i magen (efter att ha sett ett läskigt discoveryprogram om cancersvulster med både hår och tänder).

Inatt var det dags igen.
Den här gången drömde jag att min mamma hade köpt en barnvagn till oss. En svindyr svart Urban Jungle. Men jag vill ju inte alls ha en Urban Jungle!
Jag gillar inte trehjulingar och har redan spanat in mig på en Brio Happy.
När jag vaknade var jag skitsur över att min mamma inte hade kunnat fråga mig innan hon åkte och handlade en barnvagn, men tänkte att "ok, det blir väl en Urban Jungle då, den är ju iallafall gratis".
Det tog ett tag innan jag fattade att det bara var en dröm...

Jag känner mig allt annat än glad och trevlig idag. Känns som om jag har PMS (och jag har grym PMS) fast hundra gånger värre.