Kalla fötter

Varför går tiden så långsamt när man väntar?
Jag tycker det var jättelängesen jag hade ägglossning, ändå är det nästan en vecka tills jag (kanske) kan se om det tog sig.
När jag börjar fundera över att det kanske blev en bebis den här gången får jag en slags svindlande känsla. Tänk om jag är gravid! Vill jag verkligen ha ett barn till? Hur kommer livet som tvåbarnsmamma se ut.
Svaret är ju givetvis att jag vill ha ett barn till men jag kan ändå drabbas av nåt som liknar kalla fötter.
Det poppar upp konstiga tankar i mitt huvud. Som att jag inte kommer kunna dricka vin på hela sommaren (vilken fånig grej, jag dricker ju ändå nästan aldrig vin!) eller att jag kanske blir lika illamående som när jag väntade dottern. Eller att jag får mer bristningar på magen.
Helt irrelevanta och fåniga tankar i sig, då är det väl mer befogat att oroa sig för missfall och fosterskador eller ekonomi och sömnbrist.
Att få barn är en livsförvandlande grej och att planera barn känns lite som att stå längst ut på tians trampolin och titta ner. Vågar jag verkligen det här?

image5

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0